Tycker att mörkret kan vara ganska bra ibland, vissa tycker jag är konstig som inte tar pannlampan på.
Vi har för tillfället ingen belysning på vår ridbana, men jag tycket att det är bra då man kan träna på känsla i tömmen. Det är väl inget att göra om man inte är van och bekväm med tömmarna, men när det är mörkt och man ser hästens siluett får man verkligen upp känslan i tömmen. För mig är det bra att få göra det ibland, jag göra självklart svåra övningar utan det är mycket voltarbete om lite ökningar, halter, fattningar och ryggning.
Skön känsla när allt fungerar utan att man ser fullt ut. 🙂
Avslutade dagen i stallet med att fodra samt fylla på vatten åt hästarna.
Matilda Qvarnström 
Jag kör sällan i mörkret men jag håller med om att känslan förstärks när man tar bort ett annat intryck som till exempel synen. Därför brukar jag blunda ibland. Bara korta stunder, men det hjälper när man har kört fast och behöver ”se” 😉 problemet ur en annan vinkel.
Det är också en variant att blunda, det gjorde jag mycket när jag red och skulle hitta känslan i knäna när vi träna hoppning. Övningen var på volt i galopp och ett sockerbitshinder. Ska även tilläggas att det var privatlektion och lina användes.